caliber

de har små kupper mot mig på jobbet.
de står och viskar i hörnen.
tittar på mig.
jag går.
snabbare och snabbare
måste hinna dit innan de slutar prata
måste veta va de pratar om.

nu är det nära men NEJ.
en person i dialogen börjar vända sig om.
jag kommer flygandes i luften och skriker
-vaaaaa sa ni????!!
det blir tyst.

-det är inget för små öron.

gaaahh..... man kan säga attjag är lite nyfiken.
men inte så där jobbigt nyfiken.
så därlagom nyfiken
det 'är juh inte så att bjag ska vara med överallt och ingenstansoch lyssna.
att mitt VA ekar i väggarna flera timmar efter stängningsdax.

så är det INTE.