caliber

tänk vad fel det kan bli.
det var en sen kväll jag fick sms av ida. jag hade druckit ett glas vin med emma, ingo och keivan.
jag var trött också. jag att´jag inte fattade att det var en metafor.
men nu så här i efterhand så är det lite halv roligt.

Idag drar jag till ESTOCOLMO.
fett nice..
16,23 lämnar tåget karlstad.
19,35 äntrar nathalie t-centralen i sthlm
där kommer Don att möta mig. shit vettu. har inte träffat honom sen tidig sommar.
vi ska väl äta middag och sen blir det brandbergen. förbereda bröllopet.


det kom in en man idag. 40år kanske.
han hade på sig en svart mössa. ändarna var uppkavlade så det blev som om han hade en kondom på huvudet.
jag fnissade lite försynt åt det. jackan var en helt normal svart en.
SEN.... när han går. då ser jag vad han har för byxor.
ni vet de byxor som kom för några år sedan. de som man kan dela på.
vem är stollig nog att köpa och gå runt i de där.
kolla kolla... ett par långbyxor. hockeli pockelie pockus. ett par trekvarts byxor.
och vips å abra kadabra så är det kort byxor.

woww...

det var då jag idiot förklarade honom fast på ett sätt längtade jag tills han kom  in i tjorren igen. bara för att se vad för kreation han då kommer att ha på sig.